Title:
Adolf Murray to Carl Linnaeus
Type:
Image
Licence:
Contact [email protected]
Repository:
The Linnean Society of London
Collection:
Linnaean Correspondence
Reference number:
LC/10/233
Archival level:
Item
Date:
4 October 1772
Placement:
Volume 10: 411-412
Extent:
411-412
Sender:
Murray, Adolf
Recipient:
Linnaeus, Carl
Transcription:
Göttingen d[en] 4 Octobris 1772 · / · Wälborne Herr Archiater och Riddare! Änteligen har jag kommit fram till Göttingen. Eij utan nytta har det skedt at jag på wägen uppehållit mig så länge. Allerstädes råkar man idkare af Natural Historien, och hafwa en del prägtiga samlingar. De studera alla Herr Archiaterns system, men jag har sedt, at icke alla äro därtill wuxne. Somliga arbeta därwid at swetten lackar om dem. Stralsund är en god handels stad, men där har jag ej på annat sätt kunnat förkåfra min lilla kundskap, än som jag haft den oskattbara lyckan at berätta därifrån. I Gripswall ser det ömkeligt ut med botaniquen. Caldariumet är så litet at man ej en gång har förmåga at wända sig där twå gånger omkring. Det är uppbygdt af lera och långhalm. Sjelfwa trädgården är ganska liten, och antalet af wäxterne icke heller at skryta med. Kölpins mindre grundade kundskap om wäxter, och deras examinerande, synes tydeligen af hans determinationer. Kort sagt, man ser tydeligen at trädgården är där blott för namnet skull, och wille jag icke wara därwid en wecka, mycket mindre säga mig äga denna Profession. Mera flit och idoghet finner man redan at Lubeckarena anwända på Natural historien. Twå stor samlare har jag råkat där, utom flere andra, som hafwa temmeligen solide kundskap, nem[eligen] Herr Tesdorf och Edler som äro Apothekare. Den förra är den besynnerligaste karl på werlden. Utom det at han är en fullkomlig nattugla, är han i sig sjelf så förtjust, at alla andra äro barn för honom. Om någon warit grofw och owettig mot mig så har det warit han, och det, för det at jag ej kunde determinera några fiäll, som han hade från Americanska fiskar. Till ingen del är han systematicus, utan hans snäck cabinett är rangerat efter färgerna, och till slut kommer en så kallad blomster trädgård, där alla små, i Sebas smak äro placerade. Många prägtiga stycken har han eljest, hwilka hans piga till namn känner bättre än han sjelf. Jag såg hos honom et gummi elasticum från America, som war gult och helt genomskinligt, och hade denna wanliga kraften fullkomligare än det förr bekante. Edler ger sig mäst af med fåglar och insecta, men är han icke heller stor systematicus, dock altid bättre än den förre. Jag såg hos honom en Rana, som war et supra et subtus albo, nigrove flavoq[ue] varia, och som har samma ägenskap som Lacerta Chamaeleon at ändra färgen, eljest aldeles liknande wår Bombina. Doctor Walbaum och Trendelburg, hwilken sednare lärer skecka sin son till Herr Archiatern, för at supplicera om collegia privatissima, äro ock twå som förtiena heder för deras flit uti Natural historiens systematiska idkande. Hos Trendelburg såg jag något som surprinerade mig, at nem[eligen] wår ordinaira kräfweta har öron, de sitta på undre sidan under et tuberculum, litet nedanom ögonen. Där är både meatus auditorius, tympanum och cavitas tympani, omklädd med sin hinna. Jag har sedan undersökt samma sak många gånger och altid med samma success. Genitalia har jag funnit igen på kräftan äfwen, och sedt at penis har sin vagina calcarea margine superiore pilosa, hwarigenom han exsererar en lång tråd, som har sin egen muskel. Huru det är med honan wet jag än icke. I Hamburg äro rätt många som äro Historici Naturales, dock i olika smak. D[octo]r Kropp är samlare och nu först börjar han lära förstå Herr Archiaterns System, hwarefter han rangerar sina samlingar. D[octo]r Båldt är en honett flitig och lärd mann. Jag har sedt hans Vorticella. det är endast skada at densamma är redan beskrefwen uti Swenska Handlingarne för 1724. En Lacerta hade han som liknade Crocodilus, och som hade et rostrum dentatum, caput longitudine excedens. Hans snäcksamling är oförliknelig, och är den systematice indelt. Åtskillige nya såg jag hos honom, och frapperade mig en concha förnemligast, som hade en cardo hwilken liksom höll medium emellan Chama, Cardium och Mactra. Jag har beskrifwit hänne så godt som jag i hast kunnat. Härwid bör jag ock nämna Pastor och Professorn Roques samling i Zelle. Den är twifwels utan den prägtigaste jag sedt. Han har fådt hänne för en bönebok som han skrifwit, och blifwit öfwersatt i Holland. Den påökes än årligen på bästa sättet. Där föll mig genast i ögonen et Buccinum som liknade så Nerita Corona som han äfwen hade, at jag i början bedrog mig. Testa är cruda, magnitudine Neritae Coronae, anfractibus quinque, spinis obliquis quatuor linearum longis, nigerrimis, cinctis, spira exserta, detrita, cauda vix exserta, columella recta. Det är eljest skada om denne mannen at han har den vaniteten at bygga gråttor och berg af sina prägtigaste druser snäckor och mineralier. Jag lärde där ock at alla Com Cypreae och Murices äro Epidermide nunc molliori nunc tenaciore tecti. — — — Pastor Schultz, som för all ting ej bör blandas bort med Magister Schult som är en ridicul man, utan är en af de snällaste insect kännare, glädde jag mig åt mycket. Han wille påtwinga mig at Taenia hade hufwud, huru ridicult detta låter. Jag wederlade honom så godt jag kunde, men icke wille han gifwa efter. Änteligen wiste han mig sina samlingar af Taeniae, så dem som han fådt från menniskan som från hundar och Pleuronectes maximus. Jag såg nu wid ändan en knapp som war aflång, med 3 hål försedt, och sådt på en smal fin pedunculus. At denne del rörde sig tätare och fortare såg jag på en lefwande taenia i Pleuronectes, och war det besynnerligt at den hade insererat sig emellan tunica villosa och nervea intestini. När taenia skulle lösas från intestinum fastnade altid denna knappen, om den icke med en tryckning förut skaffades utur sitt gorda hål. På taenia solium är denna piggen quandrangulair. Jag will och kan aldrig gå in i denna paradoxa ideen at detta wore något hufwud, men at denna protuberansen fins, har jag sedt. Jag har ock samlat sådane Taeniae och har den hedern at än i höst öfwersända dem. Utom dessa är en D[octo]r Reimarus, en genomskickelig man, som igenom sina observationer öfwer electriciteten, och förnämligast igenom sina artiga inventa at leda åskan från hus är märkwärdig, så fördiupat i denna wetenskapen, at han med tiden altid kan praestera något wackert. Hans högra hand i practiquen är Herr Archiaterns Clavis Medicinae, och roade det mig otroligen at se honom ständigt bära denna boken hos sig. Han tillika med gamla Herr Doctor Jenisch, som med tårarne i ögonen af idel glädje talte om Herr Archiatern, och de öfriga nämda Herrarne låta förmehla deras wördsammaste hälsning. D[octo]r Giseke är nu i full lycka och disseminerar det som han hörde på det altid mig så oskattbara Hammarby. D[octo]r Taube i Zelle har nu på trycket en fullständig beskrifning af Raphania. Han har haft på 900 sådane patienter, och har samlat halfwa händer som fallit af dem som i högsta graden haft denna siukdommen. I Hannover surprenerades jag af Hernhausiska och Walmodska trädgården, som så wäl för deras pragt som för wäxterne skull förtjenar hwar resandes attention. At se Magnolia Liriodendron, Cyti, Rhus, Ilex, flere Zuerci och så hwarjehanda succulenta wäxter formera små skogar på kall jord kunde icke annat än förtjusa. En säng full af blommande Aloe waria war det wackraste mitt öga kunde concipera sig. Kort, jag war här i et helt paradis. Min Brors trädgård är ock ganska wacker. Han ligger som en träl uti densamma både nätter och dagar, och har äfwen derigenom den satisfaction at rätt mätta sin wällust. Hans samling af nord americanska trädslag tilltager ständigt, men så gynnar honom ock den warma wäderleken och detta blida climatet. — — Jag har aflämnat åt honom Herr Archiaterns manuscript, som snart kommer at tryckas. Torde jag få anhålla om min wördsammaste respect till nådiga frun, och ursäckta mig at som jag här tänker uppehålla mig hela wintern igenom, widare få den lyckan at upwagta med skrifwelser, samt därjämte få kalla mig Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmiukaste tjenare Adolph Murray
Previous reference number:
L4751
Condition note:
Thinning of paper r. of centre toward btm of 412 recto. Marginal note 412 verso.
